En räls uppgift är att bild en jämn, stabil och slitstark farbana, samt att överföra belastningen till sliprarna.
Det finns två typer av räler: gaturäl och vignolräl. Skillnaden är att gaturälen har en flänsränna och lämpar sig för stadsmiljöer till spårvagnstrafik.
- Profilbeskrivning av en Vignolräl
Profiler: vi har standardprofiler och uddaprofiler som inte längre får nyanskaffas.
Som standardprofiler finns:
| Räl | Introducerades |
| SJ43 | 1924 |
| BV50 (SJ50) | 1940 |
| UIC60 | 1987 |
| Gatu56 | 1942 |
| S54 | 1988 |
Som uddaprofiler finns exempelvis: SJ27, SJ41 och SJ41 (samtliga från slutet av 1800-talet).
Normallängder på räler är 40, 60 och 80 meter. Dessa svetsas sedan ihop till längder på 400 – 420 meter. Gaturäler har 15 eller 18 meter som normallängder. Reviderade begagnade räler har en normallängd på 38 meter. Kurvräler levereras i längder på 37,9 och 37,8 meter.
Övergångsräler
När man har övergångar mellan olika räler behöver man övergångsräler. Man nedsmider den tyngre så den passar den lättare (ex: UIC60 →BV50). Det finns inga övergångsräler direkt mellan UIC60 →SJ43. Man får då gå i två steg, UIC60 →BV50 och sedan BV50 →SJ43.
Rampräler
Läggs ut vid tillfälliga nivåskillnader. Max hastighet är 30 km/h, vid parvis 70 m/h.
Sidorampräler
Om man skarvar ett slitet spår till ett oslitet kan man använda sidorampräler. Den är 11 meter lång, snedhyvlad med en avfasning på 1:700.
Rälsmaterial
Trafikverket köper in räler av följande stålsorter: 900 A, 1100 och 900 A – huvudhärdad. Deras brottsgräns ligger mellan 880 och 1175 N/mm2. Huvudhärdad innebär att rälen är värmebehandlad och oftast bara huvudet. Men man kan även värmebehandla hela rälen, dock har det en nackdel att det enklare uppstår
Slitage på räl
skador i liv och fot. En räl ska vara mjuk nedtill för att följa rörelser och motverka stötskador. Huvudet behöver däremot vara hårt för att stå emot förslitning. Största förslitning är på sidan av rälshuvudet. Trafikverket köper in räl som är tillverkade med syrgasprocessen och främst från Voest Alpine Schienen Gmbh (DO). För en 40 m räl gäller tolerans på +100 mm och – 0 mm.
Det lämnas en garantitid på 5 år för sprickor och materialfel. Datum, tillverkare, stålsort, tillverkningsnummer, rälsprofil och stålprocess finns invalsad. Detta för att kunna följa upp fel på varje enskild räl som läggs ut. All defekt räl kan då hittas.
Stålprocess och märkning
Ex är R350 LHT →R350 är ythårdhet och lenght heat threated.
Trafiken på banan framkallar avvikelser på rälen, dessa är deformation, sidoslitage och höjdslitage. Där i kurvor långsamtgående tåg deformerar innerrälen och snabbgående tåg sliter på ytterrälens insida.
Höjdslitaget mäts från botten till toppen på rälen, sidoslitage 14 mm från rälsöverkant (RÖK). Gränsvärden för höjdslitage baseras på trafikbelastning och lokala förhållanden. Har gränsvärdet för H uppnåtts ska rälen bytas ut.
Användning av räler
Det som avgör vilken räl som skall användas beror på kostnadseffektiviteten och kvalitets- och säkerhetskraven. Även tillgången på räl påverkar valet. Man ska ta hänsyn till förekommande eller förväntad trafik på banan. Man kan använda begagnade räler av sort 1. Sort 2 är godkända i skarvspår. Stomnätet och Malmbanan ska dock alltid ha ny räl.
Sidospår ska ha samma typ som huvudspåret. Rälsvikten bör således vara samma eller närmast lägre vikt.
Begagnade räler får inte ha nedsatt bärförmåga. Andra begagnade räler man inte får använda är krigstidsräler (41-45), GMW, DJ FM, NJA, DJ och Malmbanans övre omlopps räler.
Man reviderar räler genom att bestämma klass, påmärkning av ny farkant, tar bort svetsrester, riktning, OFP (oförstörande prover), kapning och borrning. Dessa har samma krav som nya räler. OFP kan vara tester som ultraljud och induktiv provning.
