Tanken med denna sida är att gå igenom själva byggprocessen lite kort. Förklara hur de olika skedena ser ut och hur de får processen att fortskrida. Grovt kan man skriva att priciperna ser hur så här:
- Behov, idé, efterfrågan
- Identifiera tänkbara lösningar
- Förstudie: De tänkbara lösningarna studeras för att bedömma vilka som är genomförbara med miljö, teknik, ekonomi och fuktion i åtankarna
- Järnvägsutredning: Kvarvarande lösningar utreds och utvärderas för att kunna välja vilken som ska väljas
- Järnvägsplan: Här detaljutformas den valda lösningen
Plan för framtiden
För alla trafikslag har det gjorts långsiktiga planeringar vad gäller ekonomin. Det gäller såväl väg, sjöfart och luftfart.
Och inte minst för järnvägen. Trafikverket har sedan till uppgift att se till att denna planering följs och blir verklighet.
Denna plan som arbetas fram berör budgeten för hur mycket pengar man har att röra sig med, vad som ska göras och vart det ska göras. Vad gäller järnväg är det nybyggnation, drift och underhåll samt miljö och säkerhet. Detta är en plan Trafikverket arbetar fram och som sedan ska godkännas av regeringen.
Byggandet av järnväg börjas alltid med en genomgripande process. Det är en process som berör idé, förstudie, järnvägsutredning och järnvägsplan. Med tiden blir planeringen mer detaljerad och innehåller mer element.
I stadierna idé, förstudie och järnvägsutredning vägs olika intressen mot varandra. I järnvägsplanen börjar enskilda objekt som markägare och andra intressenter blandas in. Först då vet man nämligen om några berörs och i så fall hur mycket.
Då det är en omfattande och tidskrävande process tar det flera år mellan första idén och färdig spår. Det är en speciell prövningskedja som följs där samhället och Trafikverket arbetar parallellt. Denna kedja styrs av ”Lagen om byggande av järnväg” och ”Miljöbalken”. Dessa lagar säger att man ska bygga med minsta möjliga åverkan på miljö och närboende. Dock ska projektet hålla en rimlig budget
Förstudie
Man gör en förstudie för att identifiera och analysera eventuella brister och möjligheter. Man ger exempel på lösningar på brister och annat som kan dyka upp längs en planerad sträcka. Idéer som då inte bedöms som genomförbar sorteras bort. Det kan vara om man inte löst problem eller om det blir för dyrt. Här kommer också samhället in då de är en viktig förutsättning för att upptäcka andra alternativ.
I förstudien väljer man direkt bort alternativ som är ogenomförbara av olika anledningar. Sedan har man en översiktlig beskrivning av påverkan av de olika förslagen – påverkan på miljö, närboende och faktorer som buller och vibrationer.
Trafikverket ska sedan välja ett alternativ som förverkligas och då fortskrider man till planarbete. Men skulle det råda oenighet eller att tillåtlighetsprövning krävs av regeringen gör man först en järnvägsutredning. Projekt av den art att det inte är av större omfattning kan gå direkt från förstudie till planering, då behövs inte regeringens tillåtlighet. Projekt som innebär ny järnväg, eller ett spårparti om minst 5 km, och projekt med betydande miljöpåverkan måste alltid tillåtlighetsprövas hos regeringen.
Analyser
Som en del i förstudien är det att beräkna pris på projektet. Man vill komma så nära verkligheten som möjligt och det finns olika metoder, en av dem är osäkerhetsanalys. Då sitter experter på olika områden och bedömer kostnaden för projektet, ofta är de projektörer. Dessa experter ger tre värden, ett min-, ett max- och ett troligt värde på projektet. Sedan använder man statistiska metoder och beräknar medelvärde av de värdena och därmed har en trolig summa för projektet. Men just osäkerhetsanalys har även efter detta ett steg där man försöker se möjligheter eller hinder för kostnader som kan påverkas av lagar, teknisk utrustning, geotekniska hinder eller annat som kan tänkas dyka upp, såsom arbetsskador. Alla dessa ting får ett värde som påverkar det troliga värdet, antingen upp ett ner.
Järnvägsutredning
I detta skede utvärderar och analyserar man återstående lösningar för att få fram alternativ till förstudien om den inte är komplett eller saknar element som är av vikt. Till denna hör också en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som vid detta lag borde vara godkänd av länsstyrelsen. Väljs en lösning nu har den tillåtlighet från regeringen och kan fortsätta till järnvägsplanen.
Järnvägsplan
När järnvägsplanen utarbetas fastställs slutgiltig sträckning och då vet man även vilken mark som berörs och i så fall också vilka fastigheter. Kommunikation sker med markägare, myndigheter, kommuner och intressenter. Efter fastställande kommer en period av väntan då överklagan kan komma in innan förslaget vinner laga kraft. Efter detta är allt klart för att påbörja projektet.
Systemhandling och bygghandling
En systemhandling omfattar alla delar i grova drag. Denna är sedan till grund för offerter och anbud. Tekniska detaljer ingår och även allt från förstudien.
En slutgiltig bygghandling tas fram som innehåller projektets alla tekniska detaljer. Denna har sin grund i arbets- och järnvägsplanen och man får inte avvika från dessa. Gör man större avvikelser får man upprätta en ny plan.
Byggandet är vid detta lag igång och val av entreprenörsform är gjord samt vilka entreprenörer, byggledare, projektledare och projektchefer är valda.
